Väck ditt inre geni

31 mars, 2021

Är det bra att vara nyfiken? Och varför spår de stora filosoferna, tillika tidningen Forbes att nyfikenhet är den egenskap hos oss människor som kommer att leda till att vi kan klara av de stora utmaningar vi möts av just nu. För att kunna transformera och väva ihop det vi vet med det vi ännu inte kan.

Nyfikenhet är motorn i vår törst att vilja lära oss saker och fördjupa oss i olika ämnen, utveckla system, och söka mer förståelse kring vår egenart. Den berör allt som har med liv, inspiration och utveckling att göra samt väcker motivation, ger lust till nya intryck och är en förutsättning för flera mänskliga aktiviteter som forskning och utbildning. Både människor och djur besitter förmågan att hysa nyfikenhet. Detta anlag är medfött hos oss men det är inte nedärvt vad vi ska vara nyfikna på eller hur den ska ta sig uttryck. Det finns ingen mall för hur vår nyfikenhet bör eller ska yttra sig i en individ utan vår nyfikenhet uttrycks på många olika sätt. Just vad som kittlar vår nyfikenhet, hur vi tar oss an den och i vilken grad den spelar roll i våra liv skiljer sig åt.

Den slås på som en ficklampa när vi förundras över något, läser eller ser något som intresserar oss eller upptäcker något nytt som får oss att vilja lära oss mer för att nå förståelse. Nyfikenheten finns med i vårt dagliga liv.

PIGGA UPP NYFIKENHETEN
Nu behöver vi träna vår nyfikenhet, mussla till den. Aktivera den. Blir den slö hamnar vi mer i ett överaktivt undrande, hamstrande av information eller att vi lätt hamnar i ältande eller rastlöshet. Vi behöver processen som utforskandet ger. Vår hjärna mår väldigt bra av när vi använder alla våra sinnen. En aktiv och välmående nyfikenhet stärker vårt minne, vår inlärningsförmåga och får oss att söka efter svar, mening och sanning samt är en förutsättning för kreativitet och innovation, personlig utveckling, ökad insikt och hälsa. Att hålla sig nyfiken är alltid ett val som kan förädlas till en god vana som kan hjälpa oss i vårt yrkes- och privatliv.

I femton år har jag studerat nyfikenhet utifrån olika perspektiv och hur jag själv kan äga min egen nyfikenhet och komma att använda den klokare och smartare. Så jag började göra se vilken  forskning det fanns om nyfikenhet? Hur har man sett på denna förmåga genom historien? Fanns det adekvata metoder för att träna upp nyfikenhet? Och varifrån kom uttryck som ”stoppa näsan i blöt” och ”nyfiken i en strut”?

Det visade sig att det fanns en hel del och ju mer jag fann, desto mer upptäckte jag att denna sträng i oss människor är kittet som håller vår hjärna frisk och vital samt håller sinnet aktivt istället för passivt. Eftersom sinnet är som en muskel som blir starkare genom ständig övning, gör den mentala träning som orsakas av nyfikenhet ditt sinne starkare och starkare. Jag fann till och med att genom att använda nyfikenhet kan man öka sin intelligens. Tillika även bli mer originell i den bemärkelse att man kan stärka sin självkänsla och självförtroende och på så sätt känna mindre behov av att gå andras väg utan mer hitta fram på sin egen stig och hitta sina egna frågor och unika processer att komma till insikt och fynd som leder till mening. Vi människor mår bra av att uppnå vetande och heja vårt medvetande.

 

UR INGET FÖDS ALLT
Alfred Nobel var övertygad om att mänskligheten drog mer nytta än ont av nya upptäckter. Att det är nödvändigt att vända på saker flera gånger innan en idé uppstår, som sedan gör en teori värd att testas. Nobel menade att om du ska nå banbrytande upptäckter krävs misslyckanden, dötid och fruktlösa idéer. Att få ett Nobelpris skulle enligt honom vara ett firande av allt slit som ligger bakom en upptäckt likväl för hur den gynnar all mänsklighet. Det får mig att tänka på en indisk filosofisk text, Kulanarva Tantra, där det står ”Ur inget föds allt”. Ur ovisshet föds undran. Undran ger upphov till frågor. Frågor skapar utforskande. Utforskande kan leda till teser. Teser som testas. Som kan bli en hypotes. Som kan ge svar.

Så hur utvecklar vi vår nyfikenhet?

En god början är att utveckla vetskap. Att inte alltid stanna vid ett svar eller nöja sig med att det bara är så. Uppnår man vetskap uppstår förståelse. Uppstår förståelse, uppnås undran. Undran utvecklar kunnande. Kunnande bidrar till insikt och självförtroende. Vilket gör att ny vetskap uppstår. Om och om igen. På så sätt kan vi förädla allt vi hanterar. Vår egen personliga utveckling, en arbetsinsats, ett lärande, en relation, fysisk träning.

Jag väljer begreppet vetskap före kunskap för att vetskap involverar så mycket mer.  Jag tror inte alltid man måste kunna för att veta eller veta för att kunna. Det finns så mycket som kan göra oss inspirerade och motiverade till att lösa mysterier och gåtor, upptäcka nya områden och finna nya vägar. Du behöver inte ens ha verktyg eller kunna läsa för att börja. Men du behöver ha ett språk och ett reflekterande sätt att vända på tankarna.
Frågorna Varför? Hur? och På vilket sätt? kan hjälpa oss en bit på vägen.

SINNESLEK
Tystnad och stillhet är källor till kreativitet, de ger utrymme för något nytt att gro och växa fram. I det som är uppfyllt av tankar och ord finns det inte rum för det nya.

Många är obekväma med att ha tråkigt. Eftersom vi inte behöver det idag. Nyckfullt kan vi tillfredsställa ett stressat sinne med podcasts, musik, telefonsamtal, sms, inlägg och e-mailande. Vissa beskriver det som en rädsla för att möta sig själv. Men forskning visar att det har att göra med att vi låter reaktionsförmågan styra. Den är inte designad att vara en stabil funktion utan är en novis i att ställa frågor. En friktion. Nervsystemet stärks när det får utmaningar, motstånd och tydliga riktningar. När det uteblir stängs det sakteligen ner.

Detta är en förklaring till varför mental ohälsa ökar. Vi bara matar våra sinnen och övergöder dem så de aldrig blir hungriga. Vi slutar utforska och har inte tråkigt (läs -vi får aldrig bli sugna på något, skapa behov) tillräckligt länge för att vi ska börja ställa nya frågor. Det kan räcka med att testa en ny maträtt, uppleva en ny lukt, beröras på ett nytt sätt och höra ny musik för att stiltjen ska hävas och flödet mellan synapserna i hjärnan ska komma igång.

 

TIPS PÅ NYFIKENHETSODLANDE ÖVNING: SOV PÅ SAKEN
Det här är en superbra övning för att träna upp din nyfikna ådra och för att bygga upp tankekraft och själslig styrka. Jag rekommenderar dig att göra den varje kväll i en månad. Sedan vid behov.

Jag rekommenderar att du tar en stund för aktiv reflektion varje kväll. Då du funderar över den gångna dagen och vilka situationer som uppstått. Skriv ner tre saker som du tar med dig som lärdomar och sedan tre saker som du gjorde bra och vill lyfta över till morgondagen. Lägg ifrån dig papper, penna och all elektronik. Lägg dig skönt, blunda, lägg händerna på magen och ta tjugo långa djupa andetag. Varje gång du andas ut säger du tyst i dig själv: God natt Ulrica (fast ditt namn här förstås), tack för idag. Vi ses imorgon.
Tjugo gånger.

Nästa morgon börjar du med att säga (tyst för dig själv) GOD MORGON till dig själv (viktigt att du säger ditt namn) och gratulera dig själv för att du fick en ny dag.
Titta på det du skrivit och sätt en intention om att du ska försöka förvalta de tre sakerna du kvällen innan lyfte över till idag. Om du hade makt över din dag; hur skulle du möta dagen? Vad skulle du vilja manifestera idag? Har du en önskan du vill arbeta för idag?  Vad är verkligen viktigt och vad kan du släppa taget om eller kanske delegera? Behöver du fråga om hjälp? Av vem? Ring den personen.

På morgonen är hjärnan utvilad och inte lika översköljd av intryck. Den är avslappnad och mer mottaglig för eftertanke.

Du kommer att häpna över vilken effektiv övning detta är. Den kan kännas lite konstigt till en början men lita på dess effekt. Många av mina elever gör detta varje dag och flera av dem startade för över 10 år sedan. Vissa är konstnärer, företagsledare, akademiker, vanliga arbetare, atleter, yogalärare. Alla olika kön, etniciteter och samhällsposition.

Gillar du det du läser? Vill du lära dig fler nyfikenhetsboostande övningar?
Då kan du läsa mer i min bok
NYFIKEN- Väck ditt inre geni.